30 Maj -2012

Bloggen. Mitt ventilationsrum. Mina tankar och min vardag. Satan va längesen jag skrev här. Svek.
Men tro inte att jag inte har några tankar, konstiga händelser eller äventyr i mitt liv bara för att jag inte uppdaterar. kanske är det så att NU har jag fått just det. Ett liv.
Ett liv fullspäckat med inskolningar, jobb, utflykter och hemvård. Ja, hemvård ska jag väl inte skryta med att jag prioriterar dock men anser att jag har för lite timmar på dygnet för att offra ett par åt tvättvikning, golvskurning, fönsterputs etc. när jag istället lägger dom timmarna på lekparkshäng med kaffe, aftonbladets "KLICK" och sockertoppade barn på helspinn. Ja, sån är jag.

Just nu  har jag nog en boll för mycket i jongleringsnumret jag äventyrar varje dag för huvudet går sparlåga då jag glömt helt att tanka i ny energi och lugn. kuggar på sånt som, ta ut nyckeln ur dörren när du kommer hem. Går ut med skorna på fel fot. Nej inte på barnen; på mig. Lovar godnatt saga men somnar. Ja, ni förstår vad jag försöker förmedla. sumphuvud.
Eftersom jag startade i högt tempo ( vilket jag vanligtvis trivs med) resulterade det i ryggont. Och då menar jag RYGGONT. Kan lätt i liknelse jämföras med en gammal trött åsna som kånkat på en indier och hans packning hela livet. Grov svankning om ni ser bilden i huvudet. Jag föraktar min egen kropp som sviker mig när jag behöver den som mest. så har den alltid varit. Feg. Drar sig ur jobbiga sitsar och korvar ihop sig till en missbildad boll och ger upp.
Så nu står jag där med min åsnekropp bakom kassan på Jysk och säger "välkommen, får det lov att vara ett skåp ?! .. JA, klart jag fixar! slänger upp det på axeln här som bara tillfälligt är ur led och bär den hem till dig om du så behagar". Serviceminded. Det är jag det.

Ni som jobbar i butik vet vad jag menar. Man står i sin välstrukna skjorta, pärlsvett i pannan och ler med hela garniatyret som lyser falskhet och säger din instämplade mening; "Hej ! Va det bra så..? Då blir det.... kronor. tack och välkommen åter! Det är lite som att jobba på ett  minfält. Tar du ett snedsteg eller i detta fall, för långtid på dig så blir alltid nån sur. arg och ska hävda sina rättigheter.
-" SKA DET BEHÖVA TA 10 MINUTER ATT TA BETALT?"
- " 115???! på skylten där borta stod det 113!! det tänker jag då inte betala!"
Där står jag och ler. Men i min tecknade värd flyger jag över disken och stryper gubben med sin egen kärring som står med allt silver hon äger och nån gammal papiljott kvar i huvet då hon envisas med att vara ung och lämnat brillorna hemma. Men jag ler. och ger rabbat på 2 kronor. Förklarar förseningen och ber om ursäkt för min existens. Men i min tecknade värld spottar jag honom i ansiktet och ber honom dra åt helvete och ser till att han shoppar sin skit i en annan butik..........

Missförstå mig inte dock, jag älskar verkligen mitt jobb och att jobba med tjejorna, men en del, ett fåtal människor beklagar jag för.. Att leva så agressiv. Jag inbillar mig att dom gråter sig själva till sömns, för att kanske trösta mig själv.

Så mycket text. Nä nu ska jag ta min svankiga åsnekropp, åla upp i balkongstolen och avnjuta 2 minuter i solen innan det är dags för:
-" MAAAAAAAAMMMMMMMAAAAAAA!

back to work... BIATCH!

2 maj- 2012

Tiden springer på och det är redan Maj. Solen gassar utomhus och här sitter jag. I min röda skinnsoffan och bloggar. Men idag har jag inte ens ångest över att vara inne när vädret är så perfekt. För efter att ha stått ute på mitt nya jobb och häftat 8 meter vaxduk i strålande nysol, så brände jag sönder min blekfeta rygg. Barnen har skaffat sig rosafärgade kinder och Peter en bestående vit t-shirt. så vi läker. Vi läker våra grisrosa hudar.

Istället valde jag att tvätta. En jävla massa tvätt. efter en hel vecka med maginfluensa. och rensning av barnkläder som ska säljas. Vanligtvis kommer jag undan med 10 maskiner. Jag har redan tvättat fem och det syns inte ens att jag stått med huvudet nergröpt i högen och skvätt runt allt. rosa, vitt, rött, blått svart.. 40 grader där 60 grader där.. *sniff sniff... släng skiten, det går inte att rädda. Det finns ingen ände på det. Mitt illaluktande berg av smuts.




Jag är så otroligt tacksam för att jag träffade dig. För att du fick mig att må bra i brusta hjärtanstider. Att du så snabbt fick mig att le. Att du fick mig att vilja igen.
Du fanns där, helt kravlöst när jag behövde en famn som mest.
Du gav mig kärlek och fina ord. Alla borde få ha en kille i sitt liv som är som du.

"Hjärter Dam, du var så tyst, tills du blev kramad och kysst
Nu har du fått din kära livskumpan
En soffa på rea och en nyrenoverad trea i Stångåstan

Nu skulle du få börja om på den nivån
och bli stadgad, trygg och hemtam"
Att gå från ena seperationen efter den andra är inte lätt. Det är som att få hjärtat utslitet ur kroppen och sen att nån häller ett helt saltkar i det öppna såret. Man undrar varför, vad är felet. Smärtan av att förlorat många år i ett kärlekslöst förhållande och ändå va den som försökt men blev dumpad. Man känner sig både dum och oälskad. Händer det fler en en gång på liknande sätt är man inte stor. Självkänslan växer bort lika fort som små barnafötter växer ur sina skor.

Men sen att få veta att personen ifråga går ur förhållandet och är stolt. Stolt över sitt sätt att bryta upp. stolt över att ha spräckt sin famlij och njuter av sin ensamhet.
-" Det är väl inget att beklaga. Ska man ju fira!"
men jag är faktiskt glad över att du är så  känslokall och egoistisk. Du bevisar gång på gång att jag är den som är stark, Jag är den som tog smällen men kom ur den. Med barnen och mitt nya liv. Så istället för att tänka: " Varför kan ingen älska mig?" Varför blir jag alltid sårad"?
Så skriker jag ut: TACK ! tack som fan för du räddade mig. tack som fan för du tog steget och släppte taget om olyckan vi levde med..  Jag slipper var någons assistent och jag slipper gråta mig till sömns. TACK !

Nu kan jag äntligen gå vidare i lyckan som jag fann. Som min far sa: Varför skulle du så långt bort när allt du behövde fanns här?
Ja pappa. Likt en fågelunge måste man sparkas ut ur boet för att försöka vara vuxen och springa in i sina egna väggar. För att sen komma tillbaka till sin barndomstrygghet, lite visare, lite skadad och med ett bekräftad misslyckande:) .

Det jag egentligen vill ha sagt UTAN att smutskasta någon, utan att trampa någon på tårna är:

ATT ÅNGRA SINA ERFARENHETER ÄR SOM ATT HEJDA SIN UTVECKLING !
 -Oscar Wilde
´
Nej jag ångar inget. För allt jag gjort eller utsatts för ledde mig hit. Där jag vill vara för alltid. <3 !